lördag 30 juni 2012

Skitgullig nåldyna för handleden.

Jag syr ju en del, och när jag ska nåla upp något på provdockan eller på mig själv så stoppar jag alltid käften full med nålar för att ha dom redo. Det känns sådär alltså, jag sticker mig ibland, jag är livrädd för att råka svälja någon och då och då kommer det dreggel på tyget. I morse inspirationssurfade jag lite grann och hittade ett gäng olika versioner på "Bottle cap pincushions", alltså små nåldynor gjorda av korkar till flaskor. Det såg inte så svårt ut, så jag tänkte, "ja, vad fan, jag provar", gick till det nyöppnade Panduro här i stan och köpte lite filt i olika färger.

Jag började med att göra ett armband att sätta nåldynan på. Jag hade lite svart elastiskt tyg kvar och klippte ut en rektangulär bit som var strax över 20 cm lång. Sen vek jag den så jag inte hade några råa kanter och sydde med största zickzacken över "viket". Mätte över handleden, nålade och provade så jag kunde dra den över handen utan att den satt för löst runt handleden.

Sen sydde jag bara snabbt ihop det med en bred, tät zickzack.

 Tadaahh. Det funkar!

Nästa steg var att hitta en kork. Jag gick till pantpåsen och valde en röd. Sen tog jag min kork, mitt armband och min häftpistol...
  
La korken under sömmen.
  Och häftade fyra häftklamrar in i den. Pang! Pang! Pang! Pang!

Klamrarna som stack ut på andra sidan böjde jag ner med en tång för att dom skulle sitta säkert.

Dags för själva dynan. Jag ritade upp en cirkel på en bit ljusbrun filt med hjälp av min bästa kaffemugg och klippte ut den.

Tråcklade halvstora stygn (som jag lät bli att fästa, du fattar snart varför) längs kanten för att kunna dra ihop den jämt och bra...

 ...och provplacerade den i korken. Jepp, det funkade fint.

Sen ritade jag ut en glasyrskvätt på en bit vit filt och klippte ut. 

 Likadant, fast större, i den rosa filten. Jag ville inte att de skulle vara alltför lika varandra, vill man att de ska följa varandra får man vända den biten av det vita tyget med pennstrecken på uppåt.

  Provade på den runda, ljusbruna biten.
Jajjamen, nu tror jag ni anar hur det blir.

Sen åt jag pizza, kollade på Family Guy och sydde fast glasyren i varandra och i det bruna tyget. Jag broderade lite strössel på också.
 Sen fyllde jag min muffin med bomull, men såhär efteråt tror jag att det är bättre att använda små tygbitar eller vadd, för att nålarna ska glida lite bättre. Och sen drog jag ihop den med den svarta tråden jag tråcklade med förut.

 Limmade längs kanten på korken med limpistolen.
Såhär ser en limpistol ut efter att ha använts intensivt i många år.

Och tryckte dit muffinsen.(Alltså, hur böjer man ordet "muffin" i singular? Borde lyssnat bättre i skolan tror jag)

Sådär, då var det klart. Inga fler sticksår i läpparna tack! Och så blev det nästan outhärdligt gulligt, om du frågar mig.


och för att avsluta, ett stycke ut Tim Burtons bok The Melancholy Death of Oyster Boy & Other Stories,  från 1997:

Life isn't easy 
For the Pin Cushion Queen 
When she sits on her throne 
Pins push through her spleen.

torsdag 28 juni 2012

Brevhållare

Ibland när jag har tråkigt så brukar jag surfa runt bland mina pysselbokmärken och hitta ett snabbprojekt. Det här är ett av dom.

Jag såg en sånhär brevsamlare, och eftersom varken jag eller Daniel är speciellt ordningsamma av oss tänkte jag att en sån behöver vi! Här samlar vi räkningarna och andra viktiga brev som ramlar in genom brevlådan tills det är dags att ta tag i dom. Den är placerad precis innanför ytterdörren, så att det är skitlätt att bara sätta upp de läskiga fönsterkuverten där. Nu när jag skulle fota min brevsamlare var räkningarna precis betalda och jag kunde inte hitta ett enda fönsterkuvert som ville posera för mig, så jag fick improvisera lite. Tur att det är en av dom sakerna jag är bäst på!

Inspirationen kom från www.365slojd.se, en blogg där Sveriges Hemslöjdskonsulenter visar upp smarta grejer man kan slöjda. Som vanligt modifierade jag det hela för att passa vad jag hade hemma. Det var ju liksom inte så att jag bara "åhå, 1,5mms förzinkad och glödgad järntråd, det har jag nog i min välstädade förzinkad-och-glödgad-järntrådslåda!" nä, jag hade najtråd (finns skitbilligt på typ clas ohlsson) och en tunn silverfärgad koppartråd, det fick duga.
Det funkade det med, även om det blir lite ostadigt de månaderna som det är många viktiga papper och räkningar. Brevhållaren spikade jag upp på väggen med svarta spikar med lite större huvuden, typ nubb. Jag ska nog göra en ny någon dag. 

Såhär ser 365slojds version ut:

Bild från http://www.365slojd.se.
Såhär blev min version:



Den ser ut som en mystisk rymdinsekt tom! Jag gillart.


Okej, det var kul, men det tog typ en kvart. Vad ska jag göra nurå, va? (om jag känner mig själv rätt tog jag nog en tupplur)

tisdag 26 juni 2012

Töja skor - latsmart metod

Idag köpte jag ett par nya skor att ha på jobbet! 

Jag lovar, det här kommer aldrig bli en "idag shoppade jag"-blogg. 



Den vänstra satt så himla bra. Den högra? Well, lite sämre. Ganska trångt. MEN, jag har ett himla smart tips som Lovisa, aka Polichinelle  har lärt mig. Om du som jag ligger och balanserar mellan två storlekar, eller har en större och en mindre fot (det har nästan alla) kommer du vara henne evigt tacksam. Gör såhär!

Ta en fryspåse, häll i vatten, knyt ihop den. Om du är väldigt rädd om skorna kan du ta en till fryspåse och lägga ner den första i, så det blir dubbla påsar. Peta ner den påsen i skon. 

  Lägg påsen i frysen. låt den ligga där en natt, eller tills vattnet är helt fryst. (du kanske har en assnabb frys, det har inte jag.)

På morgonen, eller när du nu ska hämta skon, tar du ut påsen och har den fryst fast får du låta den tina en stund (kan hända på sandaler och andra skor med hål i) sen är dom klara.. Läderskor vill gärna tina långsamt, så kör dom inte i micron eller med hårtorken trots att dom är skitkalla. Är det jättevarmt ute är det smart att inte ta på sig dojjorna på en gång just pga att lädret kan vara lite känsligt. 

Tadaah, skorna är lite större!

What foul magic is this? Jo serru, när vattnet fryser expanderar det (det vet alla som lagt en folköl i frysen och glömt den där) och töjer på så vis ut skorna lite. Funkar på läder och tygskor, och säkert på syntetskor också. SÅ. JÄKLA. SMART.

Anslagstavla, inspirationstavla

Det här är ett pågående projekt, som ständigt ändras och utvecklas. Som dom bästa projekten alltså!
Jag såg att Candy Dollheart hade lagt upp en bild från sin happyboard, och då kom jag på att en sån har ju jag också! 
Min är en vanlig gammal anslagstavla jag köpt för någon tjuga second hand, och sen målat svart med lackfärg. Att det just blev lackfärg var en ren tillfällighet, jag hade över efter att ha målat ett gäng bokhyllor. Man kan lika gärna använda väggfärg eller vanlig akrylfärg.

Kom igen, hamsterbursströ i bakgrunden? Så skulle ALDRIG Marta Stewart ha gjort!


Sen är det bara att spika upp den på väggen och börja dekorera den med grejer du gillar! Jag har satt plastrosor högst upp, för jag gillar plastrosor, och sen är det en jäkla blandning. Som det SKA vara.


  En flyer från en spelning med världens bästa Kombat Katz (sjukt bra psychobilly) vårt bröllopsfoto från tidningen, en bild på pappa och hans vovve, ett vykort från Lisa Tofft. (har ni sett hennes grejer? Fabulous i say!)

  ...en serieruta från Nina Hemmingsson, "Lina-kortet" från ett spel som gjordes på en folkhögskola jag gick på, en Star Trek com-badge jag fick av Daniel när vi var nykära....

  ...ett foto på min gamla häst Prins, Edward Scissorhands och en serie av Lina Neidestam.

Som sagt, en jäkla blandning. Precis som jag.


måndag 25 juni 2012

Sjukt snygg verktygslåda

Det här är ett gammalt projekt jag vill dela med mig av.

Jag har en sån himla snygg verktygslåda som jag måste få visa upp. Den är byggd i plywood och små spillbitar av trä, och rymmer i alla fall hälften av mina verktyg (dvs, den är stoooor). Designern är min kära far. Jag har tyvärr ingen beskrivning på hur man bygger den, men såhär målar man den!


Jag började med att måla hela lådan med lila väggfärg som blivit över när jag målade hallen i min gamla lägenhet och lät den torka över natten.
Förbehandling? Ja, jag plockade ut verktygen såklart!
 Sen fixade jag i ordning en tuff bild i photoshop av bilder jag googlat fram.

 Jag skrev ut bilden, skuggade baksidan på pappret med en mjuk blyertspenna och kalkerade över den på lådan.

Sen satte jag igång att måla. Jag använde akrylfärger om jag inte minns helt fel.
  
Det såg lite tomt ut, så jag skrev ut  bilder på några rosor också och kalkerade över dom med.


Fortsatte måla:

Och vips var den klar! Hur snyggt blev inte det här? Sen var det bara att att lägga dit verktygen och kånka in den i klädkammaren där ingen någonsin kommer se den.  Det var ju inte så svårt det här!




söndag 24 juni 2012

Svära, sprätta, svära, sprätta

Ni vet den där sjukt kassa låten dom kör på P3 hela tiden, "Dansa, Pausa" ?
Om jag skulle göra en variant av den skulle texten i refrängen gå "Svära, Sprätta, Svära, Sprätta"...

Har bråkat med samma klänning i fyra dagar nu. Tur att jag är envis som en get.

Kottlampa

I våras fick jag ett jätteroligt jobb - att inreda barnrummet på Naturum Tåkern här i Östergötland. Hela temat skulle vara naturen, men roligt och pedagogiskt och lekvänligt. Det var ett stort projekt, så det kan nog krävas flera inlägg om det, men jag tänkte börja med det som var roligast, taklampan!

Någon månad tidigare hade jag ramlat över den här tutorialen hos Karin, som generöst visade hur man gör en blomlampa av en trist risboll. Det här hade på något vis fastnat i min hjärna (kanske för att det är en sån sjukt kul idé? ) och nu när jag skulle jobba med barnrummet dök det upp igen. Jag skulle göra en kottversion av Karins blomlampor!
Bild från Ikea.com

Jag köpte en sånhär  på Ikea, vände den upp och ner och satte Daniel på att klippa kottfjäll ur brunt silkespapper. Han gjorde det glatt, för trettio år tidigare sa nämligen hans farmor att han var bra på att klippa, och det ville han gärna visa. Han fick klippa dem i tre olika storlekar och klarade det med bravur. Sen limmade jag på kottfjällen på lampan, lite omlott, med trälim. Sladden med glödlampan fick jag fixa fast med lite ståltråd, eftersom lampan var upp och ner.







Såhär såg den ut när den var klar.


och såhär såg den ut på plats i barnrummet!


Sen frågade min kompis Alma hur man gjorde, jag skickade en länk till Karins tutorial, och sen gjorde hon en egen! Almas blev faktiskt ännu snyggare än min!




lördag 23 juni 2012

Piffig lysknapp

Ett skitenkelt men roligt sätt att piffa till en strömbrytare. Såhär kan man göra.

1. Hitta en tråkig strömbrytare.


2.Hitta en ram som passar runt strömbrytaren. Den här tror jag är från myrornas. Den var guldfärgad från början, jag målade den med ett lager svart akrylfärg så guldet skiner igenom lite. Man kan kalla det shabby chic, jag kallar det lathet.

3. Sätt några små pytteklickar limpistolslim på ramen och tryck fast den på strömbrytaren. Om man använder pyttelite lim kan man pilla bort den sen om man ska måla om eller flytta, men det sitter ändå rätt bra. Ska man fästa ramen på tapeten får du hitta på en annan metod, för limpistolslimmet tar gärna med sig en bit av tapeten om man ska pilla loss det. Häftmassa kanske?


Sådär, från Tråkig Lysknapp till Fancy Lysknapp på bara en kvart!

En enkel klänning.

Den här klänningen sydde jag utifrån samma mönster som Star Trek-klänningen, som jag modifierat litegrann. Ärmarna är utbytta mot enkla axelband med rosetter och kjolen har fått några kilar för att den ska bli dansvänlig. Tyget är helt hopplöst, en syntet och viskos-blandning som drar åt sig katthår som flashback drar åt sig idioter.

Men den är rätt snygg när det är mörkt.


 Diana och jag har inte riktigt samma mått, så hon har fått på sig en BH stoppad med raggsockar och en fluffig underkjol.
...och som vanligt har jag fått lite hjälp med fotandet:

Hur man förvarar sina stickor.

Om man gillar att sticka är det bra att ha någonstans att förvara sina stickor, helst i närheten av garnet. Jag har tidigare gjort ett stickförvaringsrör av toapappersrullar och gaffatejp, men när samlingen växte fick stickorna inte längre plats. Häromdagen hittade jag en skitbra lösning! Gör såhär.

1. Köp Chips. Pringleschips för att vara exakt. Bäst är paprika (för dom är goda och veganska) i partypack (för då är röret längre, och röret är grejen här).
2. Ät chipsen.
3. Torka ur röret med blött papper och lite diskmedel.
4. Lägg stickorna i röret.
5. Klart!


Om man känner sig extra pysslig kan man piffa till röret lite grann. Gör då så här:
1. Följ steg 1-3 ovan.
2. Ta fram sax, lim och omslagspapper.
3. Klipp ut en rektangel motsvarande rörets storlek, plus ett par centimeter för att kunna vika in kanterna.
4. Mät mot röret och vik pappret upptill, nedtill och på ena sidan.
5. Limma fast den ovikta kanten på röret. Rulla omslagspappret runt röret och limma. Jag använde limpistol, men jag tror att ett lim som torkar lite långsammare, typ trälim eller limstift är smidigare.
6. Limma fast den vikta kanten.
7. Lägg stickorna i röret.
8. Klart!